Vissa avfall är ett större problem än andra och alla avfall hanteras alltid efter avfallets egenskaper. Det finns inte någon universallösning för hur man behandlar allt avfall utan det varierar från avfall till avfall. I alla lägen så kontrolleras om avfallet kan återvinnas på något sätt, antingen materialet eller till energi. Det kontrolleras också om avfallet kan ingå i någon form av kretslopp.Hur avfallet behandlas beror mycket på hur tekniken används på de olika behandlingsanläggningarna. Man kan finna olika metoder för återvinning, det kan handla om biologiska behandling av avfallet som till exempel kompostering. I första hand så är det materialåtervinning eller energiåtervinning som sker. Hur avfallshanteringen ser ut är alltså olik från fall till fall.

EU:s avfallshierarki prioriterar i första hand att man ska sträva efter att förhindra att avfall uppkommer framför allt genom förbättrade produktionsmetoder men också genom förändrade konsumtionsmönster.

Det finns forskning på området och för att komma fram till resultat så har Luleå Tekniska Högskola tillsammans med företaget RGS90 som hanterar förorenad jord och avfallsmassor på ett miljömässigt sätt forskat inom området. Detta forskningssamarbete har kommit fram till att det finns tre olika strömmar av problemavfall, mer finns att läsa om detta samarbete här.Viktigt är att vi tar hand om vårt avfall och vår natur på absolut bästa sätt och det är bra att det finns forskning inom området. Vi blir mer och mer medvetna om hur vår natur behöver vår omsorg och alltmer så källsorterar vi i våra hem och tar hand om vårt avfall på ett mycket bättre sätt än vad vi gjort tidigare. Den statliga myndigheten Naturvårdsverket jobbar för en hållbar natur och hur vår miljö mår kan läsa om här.

Luktsinnet utvecklas tidigt i människans liv. Redan nyfödda barn föredrar sin moders doft mot andra dofter. Luktsinnet är direkt kopplat till den del i hjärnan som kallas amygdala som är center för känslor och till hippocampus där våra minnen lagras. Lukter kan få oss att minnas saker, till exempel från vår barndom. Så det är kanske inte så konstigt att forskning även visar att dofter kan hjälpa oss att minnas nya saker. Redan på renässansen och om möjligt ännu tidigare talade man om att dofter kunde förbättra minnet.En svensk-tysk studie har undersökt om dofter kan användas för att förbättra minnet. En testgrupp fick använda nässpray med insulin i innan de påbörjade minnestestet och en grupp fick använda en nässpray utan riktigt insulin. Undersökningen visade att gruppen som fick använda riktigt insulin hade ett högre testresultat än den andra gruppen. Även om mycket forskning återstår att göra i denna fråga så fick ändå denna studie ett resultat som visade på att doft faktiskt kan hjälpa minnet. Därför kan det vara en god idé att tända doftljus vid läxläsning, hemtentamen eller uppsatsskrivande eller vid andra aktiviteter där man måste komma ihåg saker. Ett tips är att använda sig av samma doft varje gång man utför en viss aktivitet för att på så sätt trigga minnet. Det finns en mängd olika dofter att välja bland.I en annan studie har en testgrupp fått göra ett minnestest i ett rum som doftat rosmarin. Gruppen som gjorde minnestestet i detta rum fick bättre resultat än de som satt i ett doftlöst rum. Forskarna kom då fram till att rosmarin har en positiv effekt på hjärnan när det gäller att minnas. Även dofter som bergamott och rosor har i studier visat sig öka den mentala kapaciteten och förbättra minnet. Dofter har alltså en så stark effekt att dom kan användas till att manipulera vår hjärna. Sambandet mellan minne och doft visar sig tydligt när människor som skadat delar av hjärnan som har med vårt minne att göra får svårare att identifiera lukt än andra.

Synen är ett att av våra starkaste sinnen och står för många av de intryck vi får av omvärlden. Idag lider många av synfel, men som tur är finns det hjälpmedel som gör vardagen lättare för dem med synnedsättning. Men först, låt oss kolla på några vanliga myter om synen.Ni föräldrar som oroar er för att barnens tv-tittade eller datorspelande påverkar synen negativt kan vara lugna, det är nämligen bara en myt att detta skulle spela in. Däremot kan man efter många timmar vid dator eller tv uppleva att ögonen känns trötta och ansträngda. Detta är i de flesta fall ofarligt, men vid stora besvär kan ett besök hos optikern vara på sin plats.Hur är det med stark sol då? Skadar det ögat? Svaret är att UV-strålning faktiskt kan skada ögat om du utsätts för mycket och stark sol under lång tid. Att använda solglasögon med UV-filter rekommenderas därför för att undvika skador.Ett annat påstående är att morötter skulle ha en positiv effekt på synen. Visserligen innehåller morötter A-vitamin som behövs för näthinnans funktion, men sanningen är att vår kost redan har den dos som är nödvändigt, vilket innebär att du inte kommer få någon effekt av att knapra morötter.Det har längre diskuterats huruvida man kan träna bort synfel. Sanningen är att varken barn eller vuxna kan träna bort översynthet, närsynthet eller astigmatism. Man kan däremot träna en person som skelar eller träna upp samsynen för ökad funktion. För mer utförliga svar och fler myter och sanningar, besök St Eriks Ögonsjukhus.

Lyckligtvis kan synfel smidigt korrigeras med glasögon, laserteknik eller linser. Allt fler väljer att använda linser för att avhjälpa problemet, mycket tack vare linsernas användarvänliga och smidiga egenskaper. Det finns olika typer av linser: dagslinser, månadslinser och dygnet-runt linser. På Internet hittar du mycket information som du kan behöva veta om linser. Oavsett vilket typ du väljer är det viktigt att du tvättar dem enligt instruktioner och inte använder dem längre än rekommenderat. Till rengöring används en speciell vätska innehållande saltlösning, andra vätskor bör aldrig användas. Förvara dina linser i ett desinficerat linsetui, detta bör bytas ut med jämna mellanrum för minskad infektionsrisk.

När man går på en kyrkogård och tittar på alla vackra stora och små gravstenar och monument slås man ibland av hur tidens tand har påverkat stenarna. Ibland ser man tecken på att de börjat vittra sönder, ibland ser man moss- eller lavabildning eller missfärgning i största allmänhet.En brittisk forskare som heter Rob Inkpen har under en lång tid studerat gravstenar och funnit spår av såväl vittring, tillväxt av lavar, urholkning, nedsmutsning och liknande. Det som oftast först har fått stryka på foten är inskriptionerna som stundom hotar att bli oläsliga med tiden. Hans studier har också fått ligga till grund för studier av allmän miljöpåverkan; i närtid såväl som över hundratals år.Som nära anhörig till en avliden vill man gärna dels hedra personen och dels kunna minnas. En gravsten är därför självklart för dem som stått vederbörande nära; make/maka, barn eller syskon.Vid valet av gravsten och inskription blir det följaktligen viktigt att gravplatsen känns vacker och högtidlig vid varje besök. Ingen vill uppleva att inskriptionen blir otydlig eller att stenen har förfulats.Vita stenar har funnit en modell för att ta itu med detta problem. De arbetar med gravstenar som är tillverkade av kompositmaterial med en vikt som ligger på cirka en tredjedel av de traditionella stenarna. Den låga vikten innebär att stenarna kan lyftas ur, slipas och förses med nyskrivna inskriptioner om så behövs. Är det en familjegrav kan inskriptionen kompletteras när det behövs. Viktreduceringen innebär också en minskning av risken för allvarliga olyckor.En annan fördel är att stenen inte på något sätt behöver underhållas. Det enda som krävs är att man tar bort lös smuts med lite ljummet vatten och en trasa.

Förr eller senare blir vi alla gamla, det är svårt att undvika. Hur snabbt vi åldras beror på en rad olika faktorer, som till exempel genetiska förutsättningar, kost och motion med mera.På senare år har forskningen om åldrande kommit långt och idag vet man ganska mycket om vad som händer i kroppen när vi åldras och vad detta beror på.En del av kroppen som åldras och som också syns att den åldras är huden. Allt eftersom åren går så blir huden allt tunnare samtidigt som den också blir torrare och mindre töjbar, vilket leder till att rynkor uppstår. Detta är något som drabbar alla förr eller senare på ålderns höst.Skelett, leder och muskelmassan är också något som påverkas av stigande ålder. När man blir äldre minskar muskelmassan samtidigt som fettmassan ökar. Även skelettet försvagas, något som innebär ökad risk för benskörhet, framför allt hos kvinnor.Även inre organ påverkas av åldern. Bland annat så blir blodkärlen stelare, vilket leder till högre blodtryck samtidigt som hjärtats förmåga att pumpa runt blodet i kroppen minskar, vilket märks genom att man blir tröttare av ansträngning.Något som också påverkas av ökad ålder är hjärnan, bland annat yttrar sig detta genom att minnet försämras samtidigt som man också har svårare att lära sig nya saker när man blir äldre. Även sömnen påverkas av åldern och blir ytligare än när man är yngre. Risken att drabbas av olika typer av sjukdomar som demens och alzheimers ökar också med åldern.Informationen i den här texten är i huvudsak hämtad från http://www.1177.se/Stockholm/Tema/Senior/.

Det bedrivs mycket forskning världen över och Sverige är en stor del av det. Om man ser till BNP är vi ett av världsländerna som satsar mest på forskning och utveckling.  Vart vänder man sig för att finansiera sin forskning? Det finns några olika platser.Akademisk finansieringNär skolor och forskningsinstitut kopplade till universiteten står för dina omkostnader. Här är det stor konkurrens som varenda krona vilket leder till att många forskare måste lägga mycket tid på att söka olika anslag.Privata finansiärerDet finns en del privata personer som ger betydande bidrag till forskningsvärlden. Här har man sett 4 miljarder kronor beviljats för forskning under de senaste fem åren och Cancerfonden hör också hemma i denna kategori. De har delat ut 389 miljoner kronor under ett år.StiftelserDessa pengar är ett komplement till de statliga forskningspengarna och därmed väldigt viktiga. Här finns det stiftelser som finansierar forskning inom specifika områden såsom Stiftelsen för forskning inom områden med anknytning till Östersjöregionen och Östeuropa, kortfattat kallad Östersjöstiftelsen och Stiftelsen för miljöstrategiskt forskning, förkortat till Mistra.MyndigheternaSedan finns det fyra myndigheter som tillsammans ger flera miljarder till forskning varje år. Dessa myndigheter är också inriktade på olika områden. Vetenskapsrådet anses vara den största myndigheten och de finansierar forskning inom naturvetenskap, humaniora, medicin och samhällsvetenskap. Sedan har vi Formas som fokuserar på samhällsbyggande och areella näringar. FAS, eller forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap delade ut 414 miljoner under 2012 och stödjer grund- och behovstyrdforskning inom häsla, folkhälsa, välfärd och omsorg och så vidare. Den fjärde myndigheten är Vinnova, innovationsfinansiärerna, som delar ut pengar för forskning inom kommunikation, arbetsliv, teknik och transport.