Snus och kaffe är två vanor som ofta förekommer tillsammans, särskilt i morgonrutinen eller under arbetsdagen. På ytan handlar det om smak och stimulans, men kombinationen har större påverkan än många kanske anar. När koffein och nikotin samverkar påverkas både kroppen och sinnet – på sätt som både kan hjälpa och stjälpa.
När rutiner blir ritualer i vardagen
Det är vanligt att starta dagen med en kopp kaffe och en prilla snus. Denna vana är mer än bara en njutning – det är en ritual som sätter tonen för resten av dagen. Det som börjar som en enkel morgonrutin blir snabbt något som kroppen vänjer sig vid och nästan kräver. Kombinationen skapar en stark signal om att det är dags att vakna, fokusera och komma igång.
Samma mönster upprepas ofta flera gånger under dagen. Efter lunchen, vid rasten eller under ett långt möte – snusen och kaffet fungerar som små energipåslag och mikropauser. Det är inte ovanligt att personer planerar sin dag runt dessa stunder, vilket visar hur starkt kopplade dessa vanor är till känslan av kontroll, belöning och återhämtning.
Nikotin och koffein påverkar hjärnan på olika sätt
Koffein påverkar nervsystemet genom att blockera trötthetssignaler, vilket gör att du känner dig mer alert. Nikotin, å sin sida, frigör signalsubstanser som dopamin och noradrenalin – kemikalier som ökar både koncentration och känsla av välmående. När de två ämnena kombineras kan effekten förstärkas, vilket ger en tydligare och snabbare känsla av fokus och energi.
Men det finns en baksida. Nikotin påverkar hur kroppen bryter ner koffein, vilket kan göra att du känner ett behov av fler koppar kaffe för att uppnå samma effekt. Med tiden kan det leda till ett ökat intag av båda substanserna, vilket i sin tur kan orsaka rastlöshet, hjärtklappning eller sömnsvårigheter – särskilt om konsumtionen sker sent på dagen.
När balansen rubbas påverkas både kropp och sinne
Det är lätt att hamna i ett mönster där snus och kaffe används som snabba lösningar för att hantera trötthet eller stress. Den tillfälliga energiboosten kan kännas nödvändig, men på sikt riskerar kroppen att bli mer beroende av yttre stimulans för att fungera normalt. Istället för att lyssna på naturliga signaler om vila och återhämtning, trycks tröttheten undan med ännu en kopp eller prilla.
För vissa kan detta påverka humöret, sömnen eller koncentrationsförmågan. Andra upplever att de har svårt att koppla av utan att ta till sina vanliga rutiner. Det betyder inte att snus eller kaffe behöver uteslutas helt, men det kan vara klokt att fundera på hur och varför man använder dem – och vad kroppen egentligen behöver i stunden.
Välj medvetet och hitta en hälsosam rytm
Genom att bli mer medveten om sina vanor är det möjligt att återta kontrollen över hur man använder snus och kaffe i vardagen. Att variera sina rutiner, pausa helt vissa tider på dagen, eller testa nikotinfria eller koffeinfria alternativ kan göra stor skillnad. Det handlar inte om att ta bort allt som känns njutbart, utan om att hitta en balans som fungerar i längden.
Små justeringar – som att dricka ett glas vatten före kaffet, vänta en timme med första snusen på morgonen eller byta ut eftermiddagskoppen mot en kort promenad – kan bidra till att minska beroendet och ge kroppen en chans att återhämta sig.
I Sverige har det varit spelmonopol i många år. Från och med 1 januari i år har vi infört spellicens på den svenska spelmarknaden så att vanliga bolag kan erbjuda spel till svenska kunder. Varför valde Sverige att överge monopolet?
I åratal har vi alla trott att katter är enklare, de är självständiga och klarar sig själv. Vi behöver endast ge mat och vatten, rensa kattlådan och klia lite under hakan medan vi passerar. Forskning under 2000-talet har visat hur fel vi har. En katt har egentligen lika stora behov som en hund, men några få undantag såsom att de inte behöver rastas.
Sverige har en bostadsbrist, det har vi haft i många år. Men nu verkar vi äntligen agera för att göra något åt saken. Det byggs i de flesta städer och byggbranschen får slåss om de offentliga upphandlingarna allt hårdare. 2017 byggdes det 77 000 bostäder, så mycket har landet inte byggt sedan 70-talet då vi hade miljonprogrammet. Och ändå rapporterar 255 av 290 kommuner att de har bostadsbrist och söker medel från regeringen för att få bygga mer. Trots den takt vi bygger nu kommer det att fortsätta vara brist i över 200 kommuner om tre år. Det handlar mycket om att vi inte har agerat tid. Regeringen och kommunerna har ignorerat problemen med bostadsbristen och tänkt att den ska lösa sig själv. Nu tar vi dock i med hårdhandskarna och byggbranschen lär blomstra i många år framöver.För dem som vill ta del av och försöka mätta behovet gäller det att ha en smart arbetsplan. Även om det finns jobb finns det också många konkurrenter. Kan man undgå stora maskininköp och stället hitta ett företag att hyra från, sparar man in på interna kostnader. Om man förlorar stora upphandlingar eller om man blir utklassad av konkurrenterna behöver företaget inte sälja sina maskiner för att överleva. Problemet med byggandet är att de mest utsatta: äldre, nyinflyttade och unga vuxna, kommer fortsättningsvis ha svårt att komma in på bostadsmarknaden. Anledningen är framförallt att nyproducerade lägenheter har högre hyror för att företagen måste återfå kostnaderna för byggnationerna. Även de äldre lägenheterna i stora städer kan vara svårt för denna grupp att hyra eftersom värdarna söker personer som har en inkomst tre-fyra gånger hyran och det kan vara väldigt svårt för den utsatta gruppen att skrapa ihop.En del är dock kritiska mot byggbeslutet och resonerar att det finns visst tillräckligt med bostäder men för få flyttar. Reavinstskatten på försäljning gör att många drar sig från att byta bostad, äldre bor hellre kvar i sina stora hus trots att de inte använder alla utrymmen bara för att det är billigare än att köpa en lägenhet eller mindre hus. Genom att också avreglera hyressättningarna kan man få fler att välja de mindre bostäderna.
Hörseln är ett av de sinnen som vi använder oss oerhört mycket av, kanske betydligt mycket mer än vad vi är kapabla att uppskatta. En hörselnedsättning kan vara oerhört problematiskt för de som lider av den, men med rätt hjälp så kan man faktiskt komma upp till en bra hörselförmåga med hjälp av modern teknologi. Vi lever i en fantastisk tids era där ingenting känns omöjligt, så mycket utveckling som sker precis just nu, inte minst digitalt. Teknologins utveckling har verkligen möjliggjort så att många människor nuförtiden kan leva under betydligt skäligare livsförhållanden än för bara ynka femtio år sedan. Den som lever med en hörselnedsättning kan numera använda sig av formgjutna hörapparater speciellt utformade för att fungera på ett optimalt sätt för det specifika hörselfelet. Den senaste digitala teknologin tillåter oss att styra våra hörselapparater via appar, läsplatta, dator och TV något som inte bara är fantastiskt utan också revolutionerande. Marknadens utan konkurrens hetaste hörselapparater hittar du hos Eartech och du som lider av en hörselnedsättning har all anledning att vända dig till dem för professionell hjälp med din situation, höj livskvalitén avsevärt genom att använda dig av den senaste och mest avancerade teknologin som ämnar att förenkla ditt liv på flera plan. Om du vill lära dig mer om hur sinnena fungerar och integrerar med varandra så kan du läsa den intellektuella, roliga och kluriga boken Alla mina sinnen som är skriven av Vallentina Villarreal Thibblin. Vallentina skriver på ett roligt sätt som får dig som läsare att vilja veta mer om alla sinnen och deras oerhörda potential. Den här boken passar sig utmärkt att läsa tillsammans med sina barn, dessutom ger det dem en ökad insikt i att vi faktiskt har ett ansvar att ta hand om vår egna kropp och vårda våra sinnen genom att inte utsätta oss själva för ohälsosamma situationer. Du hittar den på 
Mycket industriell verksamhet världen över ger stora föroreningar på den omgivande miljön. Även om man idag har gjort stora förbättringar för att förhindra utsläpp så är det inte perfekt och många gamla föroreningar finns fortfarande kvar runt om i Sverige och måste åtgärdas.