Näringsbehovet för hästar skiljer sig från häst till häst, det beror mycket på huruvida hästen utför arbete och naturligtvis storleken.Till att börja med skiljer man alltid på växande hästar och vuxna hästar när man ska räkna ut näringsbehovet. Grunden är vad man kallar för underhållsbehov, det minibehov hästen har när den inte arbetar, beroende mest på vikt, sedan räknar man efter hur hårt hästen arbetar, om den är dräktig, har diande föl eller om det är en växande unghäst.Underhållsbehovet ska i första hand täckas av grovfodret, det ska hålla tillräckligt hög kvalitet att behovet av energi, protein, mineralämnen och vitaminer täcks. Vad gäller just behovet av energi kan detta varieras med upp till 10% för hästar av samma vikt, beroende på faktorer som ras och temperament. Detta påverkas även av yttertemperaturen.För arbetande, dräktiga, digivande och växande unghästar, behövs även ett tillägg av både energi och protein. Om hästen arbetar måste man även tänka på hur hårt arbetet som utförs är. Fritidsridning brukar räknas som lätt arbete medan trav- och galopphästar utför hårt arbete.Behovet av protein är mycket tätt kopplat till energin. Mängden protein som en vuxen häst behöver som underhållsbehov är 6 gram smältbart råprotein per megajoule. Har man ett proteinrikt vallfoder är det möjligt att överskrida det beräknade proteinbehovet utan någon negativ inverkan på hästen, men det kan inte underskridas under en längre period utan märkbara negativa effekter.Många undrar även hur mycket ensilage/hösilage hästen bör äta i jämförelse med hö. Både ensilage och hösilage innehåller mer vatten per kilo än hö. Ett inplastat vallfoder är således mer utspätt med vatten än hö, vilket betyder att mer måste ges för att hästen ska få i sig tillräckligt med fiber.Svenska Lantbruksuniversitetet gjorde 2011 en studie kring äldre hästars näringsbehov, för de som är intresserad av att läsa den kan man följa länken nedan:http://stud.epsilon.slu.se/2884/1/johansson_i_wettberg_c_110623.pdf